Hemma...

Nu är jag i sängen på en främmande plats men jag kallar det hemma i sängen. Jag kom med brusten hjärta. Det var ingen som möte mig, ingen som väntar mig hemma(här), ingen ens som bryr sig att att jag har kommit här. Mina närmaste bara ville veta då och att jag kom fram bra men det att vara skälv konstant tar på krafterna. Längtar då jag ska börja jobba så att jag kan ersätta min ensamhet mot trevliga personer och ennu trevligare personal samt soliga stränder.
Bara så kan jag klara det jag känner just nu. Jag känner mig så ensamt.

Ny ska jag ta och läsa lite före jag somnar så att jag kan komma på andra tankar än det jag tänker just nu.

Sov så gott och jag ska försöka att drömma mig bort.

Ian. Ian, Ian, Ian,.....



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0